Efter att ha gnällt en stund för min sambo om hur jobbigt det skulle bli att ta mig till gymmet tog jag bussen. Det svåraste med träning tycker jag är att ta sig till gymmet när det regnar, blåser och är mörkt ute. Efteråt känns det alltid jättehärligt, men det kan verkligen ta emot att ta sig ut. Har ni samma problem?

När jag skulle bege mig hemåt efter det härliga passet (som precis som vanligt kändes helt fantastiskt och jag kunde inte förstå hur jag kunde vara så negativ innan...) bestämde jag mig för att jogga hem istället för att åka buss. Vad hände!? Jag som inte alls gillar löpning lade benen på ryggen och var hemma ca 15 minuter senare. Eller mja, "benen på ryggen" var kanske inte riktigt korrekt. För det första springar jag ganska sakta (dålig teknik tror jag), och för det andra var det tokhalkigt ute. Men jag gjorde det och jag är så förbannat nöjd med mig själv!

Det är så fantastiskt det här med träning. Hela dagen idag har jag varit trött, lite sur och irriterad för att hemtentan aldrig blir klar. En timma på gymmet fixar biffen och nu är jag ett enda stort leende.