Visst är det väl så att sjukdom alltid kommer olägligt? Jag har nog aldrig blivit sjuk när det känts "okej", alltid är det något som jag vill/måste göra och som sjukdomen kommer ivägen för.
Vaknade natten mellan lördag och söndag av frossa och ont i alla leder i hela kroppen. Hade haft lite ont i huvudet på lördagen, men inget mer än så. Självklart har jag ett antal uppgifter i skolan som skall skickas in och jobb som borde göras, roliga träningspass att gå på och så vidare...

Men! Det är bara att acceptera att kroppen inte mår särskilt bra, och sedan göra det bästa av situationen! Jag tror på att låta sjukdomen ha sin gång, inte försöka häva den med smärtstillande/febernedsättande och liknande. Idag var dock ett undantag, jag var tvungen att skriva klart en uppgift inför deadline (varför är jag aldrig klar mer än en timma innan!?) och tog därför två Panodil och till detta en kopp starkt, svart kaffe - vilket jag hatar. Jag dricker extermt sällan kaffe, så när jag väl gör det (kanske 1 gång om året) har det effekt kan jag säga. Pigg är bara förnamnet. Så nu sitter jag här, med en färdig text och tabletter som fortfarande "gör sitt" i kroppen, måste fundera på hur jag skall utnyttja tiden innan effekten försvinner...